Smärtlindring

Smärtlindring

Epiduralanestesi/Ryggbedövning.

Ryggbedövning läggs av narkosläkare. Man ger lokalbedövning i huden. Därefter läggs en tunn plastkateter in mellan kotorna nedanför ryggmärgen, där man sedan pumpar in bedövningsmedel under hela förlossningsarbetet.

Sedan några år tillbaka används en ny form av epiduralblockad, ”Stand up”. Man blandar lokalbedövningsmedlet med ett morfinliknande preparat, Sufenta. Det gör att kvinnan kan gå uppe och röra sig mer än vid vanlig ryggbedövning. Effektiv smärtlindring under förlossningens aktiva skede. Nackdelar: Den tar lite tid att lägga. Ett dropp måste sättas för att förhindra att blodtrycket inte skall sjunka. CTG-övervakning krävs. Krystreflexen försämras. Värkstimulerande dropp kan behövas. Risken att barnet måste förlösas med sugklocka ökar.

Lustgas
Den äldsta av alla bedövningar på sjukhus. Lustgas är en färglös gas som i stort sett är lukt och smakfri. Den gas mamman inandas är en blandning av lustgas och syrgas. Blandningen regleras i en speciellt utformad apparatur som finns fast installerad (vid sängen) i varje förlossningsrum. För att få så bra smärtlindring som möjligt är det viktigt att starta inandningen tidigt i värken. Vid inandningen tas lustgasen upp av blodet, förs med blodcirkulationen till de organ i kroppen som tar emot och förmedlar smärtimpulser, t.ex. ryggmärgen och hjärnan. Lustgas verkar mycket snabbt. Redan efter 5 – 6 andetag kommer effekten att märkas. Den avtar snabbt när kvinnan slutar andas i masken.

För att få så bra smärtlindring som möjligt är det viktigt att börja inandningen så tidigt som möjligt i anslutning till värken. Helst innan värken börjat. Pappan är till stor hjälp vid hanteringen av lustgasen genom att hålla reda på när värkarna börjar och slutar. Nackdelar: Man har ej sett negativa effekter hos mamman eller barnet. Mamman kan ibland känna sig illamående.

Petidin
Avslappnande och smärtstillande spruta som ges intramuskulärt i skinkan. Den ger god avslappning och smärtlindring i början av värkarbetet. Effektivt vid uttröttad mamma och liten progress av förlossningsarbetet. Petidin kan då få förlossningsarbetet att framskrida snabbare p.g.a. avslappningen. Kan inte ges om förlossningen förväntas ske inom 2 – 4 timmar p.g.a. risken att barnet då kan påverkas av petidinet. Det finns dock motgift att ge barnet, som har omedelbar effekt. Petidin ges idag mycket sällan pga påverkan på barnet som kan bli slött.

TENS
Biverkningsfri smärtlindring under graviditet och förlossning
Smärtlindringsmetoden TENS används ofta i samband med graviditet och förlossning. Det är en naturlig metod, fri från biverkningar, och du bestämmer själv när och hur mycket smärtlindring du vill ha. TENS kan du använda som enda smärtlindringsmetod eller, vid behov, tillsammans med andra metoder.

Vid graviditets- och förlossningssmärtor placeras elektroder på ryggens nederdel.
TENS-stimulatorn CEFAR FEMINA sänder en svag, ofarlig elektrisk ström genom elektroderna. Behandlingen gör inte ont, den kan kittla lite, ungefär som om du hade sockerdricka under huden vid elektroderna. De elektriska impulserna blockerar smärtimpulserna till hjärnan så att du inte upplever dem. TENS kan användas under hela förlossningsarbetet.

Akupunktur
Akupunktur är en gammal kinesisk metod för att lindra smärta och bota sjukdomar.
Tunna sterila nålar sticks in i huden på speciella punkter. De fungerar på olika plan. Dels ökas genomblödningen där nålen sitter så muskeln slappnar av och dels hindras smärtimpulsen att nå upp till hjärnan. Sedan frisättes kroppseget morfin s.k. endorfin som ger smärtlindring.
Fördelar: Akupunktur går att kombinera med andra smärtlindringsmetoder. Påverkar ej barnet. Metoden behärskas av specialutbildad barnmorska på förlossningsavdelningen.

Läs mer om MVC – Mödravårdscentral